Jag tycker alla gravida skriver att dom längtar sååå efter bebisen och känner en enorm kärlek till bebisen som ej ännu blivit född.
Jag känner inte så :/
Visst, jag skulle bli helt förkrossad om nåt skulle hända lillkillen nu.
Men den där enorma längtan och kärleken känner inte jag.
Jag har börjat fundera lite på det, antingen skriver alla gravida så för att det "ska vara så", eller så är det mig det är nåt fel på.
Jag är i v 33 nu och har nog inte riktigt fattat att jag är gravid än.
Johan säger nog varje dag till magen att han vill att lillkillen ska komma ut snart för att han längtar så mycket efter honom.
Själv känner jag bara, NEJ!, stanna inne där så länge du vill.
Jag är nog inte redo än.
Skumt det där.
Lillkillen är vaken hela tiden nu för tiden verkar det som.
Jag har som en alien i magen konstant nu, han knölar och bökar, haha!
Tror jag hade en förvärk igår kväll, om dom känns som mensvärk typ.
jag sover skitdåligt nu, drömmer ofta att jag ska flyga flygplan som nästan störtar hela tiden eller har svårt att starta och planet har inget tak och jag själv är jättedåligt fastspänd så jag får blåhålla mig i stolen så att jag inte flyger ut ur planet.
Läskiga drömmar alltså.
Mer kissenödig är jag också, vaknar typ en gång per natt för det problemet.
Ibland kan jag bli kissenödig en halvtimme efter att jag varit på toa, drygt.
Ikväll så ska vi kika på Jenny när hon tävlar i agility med lilla Pontii.
Det blir nog kul, hoppas det går bra för dom.
Nu ska jag vila lite.
Puss puss!
onsdag 3 september 2008
Är det nåt fel på mig?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det är nog inge fel på dig alls! Alla kan väl inte vara så där längtansfulla, nån måste ju vara skraj också. Och jag tror att många inte vågar erkänna det, utan säger att dom längtar även fast det skrämmer dom fruktansvärt! Så var inte orolig!
Tack för stödet idag! Även om det inte gick så där jättebra så var det jättekul att du var där! Jag måste bara lägga band på mina nerver!
puss och kram på er alla fyra!
det är inget fel på dig, tro mig! jag kände precis likadant... ditt kisseri är ganska harmlöst, jag fick gå upp en 7 gånger per natt i slutet, haha. förvärkar känns precis som du beskriver som molnande mensvärk. dom går över av sig själv, eller om du lägger dig i ett varmt bad. kram!
Nej du är nog inte klar mentalt bara, så har jag med känt och sen kanske det beror mycket på hur länge du längtat efter barn innan och om du har kämpat att blir gravid osv.. Många faktorer som jag tror spelar in. Antingen kommer dom känslorna senare eller så kanske du inte känner dig redo nån gång. Hur som helst så kommer du ju bli dödsförälskad i din son när du väl får träffa honom. Jag är mest trött på att min kropp inte orkar med och att jag självklart är nyfiken. Men jag kan ju inte säga att jag älskar barnet i magen egentligen. Jag känner den inte och har svårt att förstå att det är en egen människa där inne ibland. KRAM
Haha! Skönt med någon mer som tycker att det känns som en alien där inne:) Jag fattade aldrig att jag var gravid. Tror att jag försökte förneka det lite eftersom jag var paniskt rädd för förlossningen (som sedan visade sig gå som en dans). Samtidigt längtade jag ju efter att Lilla Liten skulle komma till världen. Nu är han här och har varit med oss i 10 veckor och jag fattar fortfarande inte att han är vår lilla son. Det måste vara någon som vara har lämpat av honom här... Fast han är ju såklart det allra bästa som finns i hela världsrymden! Men ett tag var jag rädd att jag bara gick och intalade mig själv att jag älskade honom över allt annat och att jag egentligen inte tyckte om honom alls. Och så hade jag jättedåligt samvete för det och grät floder tills jag kom på att jag faktiskt älskar den lilla krabaten villkorslöst och heller aldrig har gjort annat. Men hormonerna och all annan omställning (att helt plötsligt ha en till person i familjen) gör en rätt förvirrad emellanåt:/ Så var lugn du. Du är helt normal och det kommer säkert att gå i vågor sedan också, men jag intalar mig själv att det är ett friskhetstecken. Att man faktiskt bryr sig om den lilla.
Skicka en kommentar