lördag 8 november 2008

Rutiner...

Jag längtar till den dagen man känner att man har lite mer rutin i vardagen nu.
Man är ju så försiktig i början med allt.
Men det känns bra.
JÄTTTEBRA!
:)

Jag har nyss fått sovit 2 1/2 tim medans Johan tog Elias då han sov.
Så skönt.
Jag har bara behövt vakna 2 ggr i natt för att amma Elias.
Det stör mig inte så mycke eftersom jag somnar alltid då jag ammar honom.
han sover i sängen med oss.
Kommer nog få göra det ett tag tills då jag känner mig mer rörlig.
Nu känns snittet så mycket så det skulle aldrig funka för mig att ha han i sin säng eftersom att gå upp ur sängen tar för mycket på mig.
Ska läsa lite hur goa soya gjorde i början sen, eftersom hon varit med om en liknande händelse som mig.

Jag ångrar lite att jag åkte hem så tidigt från lassarettet eftersom där hade jag en jättebra säng för människor som är ny opererade och inte kan röra sig som andra.
Där vart jag servad mat och hade kunnig personal omkring mig som kom springandes för minsta lilla men jag vart så utråkad av att vara där.
Det är mycke mysigare att vara hemma, här hemma har vi ju lilla Alvis också.
Saknade henne också såklart.

Hon är sååå duktig med Elias.

Johan och Elias myser i sängen nu.
Dom är så fina.
Jag älskar Elias så mycke, jag älskar alla hans utryck.
Jag älskar hur han ser ut efter att han är färdigammad.
Han är så go.
Den underbaraste som finns.

Jag har redan gått ner 10 kg. :)

Kram kram!


2 kommentarer:

Soya sa...

Gud så söt han är! Jag visade Stella honom och sa att där har du kanske en framtida kille i Borlänge ;)

Ja våra graviditeter var ju väldigt lika med och nu förlossningen, va lustigt det kan bli.

Jag åkte också hem tidigt från BB efter snittet, va så sjukt tråkigt utan Martin och ingen var speciellt rolig av dom andra mammorna heller.

Efteråt så käkade jag värktabletter, både receptbelagda och alvedon för att klara smärtan. Fick ju blodförtunnande sprutor med som jag fick ta varje kväll i en veckas tid.

Stella låg mellan oss i sängen den första tiden men det kändes lite otryggt iom att Martin är så stor (197 lång) och slänger med sina långa tunga armar i sömnen.

Vi provad få henne att sova i egen säng och det funka nån natt, men hon ville ju va nära oss så hon fick flytta tillbaka till stora sängen igen.

Nu ligger hon bredvid mig fast ytterst men det funkar ju inte i längre heller nu när hon har börjat röra på sig mer och mer. Så jag ska försöka få henne att sova i spjälsängen igen.

Det värsta med snittet efteråt var nog att skratta tror jag. Hela magen hoppade upp och ner och det gjorde skitont.

Tack vare Stellas förlossning och kjejsarsnittet har jag lärt mig att jag egentligen har en jävlar anamma och är envis och MYCKET starkare än jag någonsin trott.

Massa kramar till er

Anonym sa...

Wow! Grattis till tusen!
En pojke för er också, vilket pojkår! Jag känner sex sju stycken i min lilla hembygd som har fått pojkar i år. Otroligt. Synd på förlossningen bara, men du har honom hel och samman iallafall. Starkt jobbat. Massa kramar!

 
gästbok och besöksräknare